Caroline i Boston, MA

25 januari 2010

Det var över en månad sedan jag uppdaterade här nu. Det har inte hänt så mycket fram till igår då jag fick ett mail. ”You got a match”, jag blev väldigt paff eftersom jag verkligen inte trodde det. Jag hade varit inne typ varje dag och kollat mailen och inget hade kommit så jag det började kännas så långt borta men äntligen kom det. Klockan var 1 på natten så jag var lite trött och läste det lite snabbt. Kunde somna efter många om och men för det var ju skola dagen efter.

Visste inte riktigt vad jag kände för familjen, två döttrar, 4 och 3 år gamla. Bor 1,5 timmar utan för NYC. Jag och en kompis gick in på Facebook för att checka familjen lite, egentligen borde jag nog inte gjort det gjorde jag ändå. Det är på gott och ont kan jag lova. Det är ganska skönt att ha någon att samtala med när man pratar om familjen för de kan ge dig goda råd. ”Typ, att de tror att man kommer att få laga mycket mat”. De kan också säga att du passar bra för familjen och komma med saker som du själv inte tänkt på. Jag har även valt att inte berätta det för allt för många eftersom det är vikigt att jag själv skaffar mig en egen uppfattning och tar detta på allvar eftersom det ändå är ett år jag ska vara borta.

Jag fick in på ”mammans” facebook och det blev en ganska stor besvikelse när jag ser att hon har uppdaterat sin status. ”Got a match with an au pair, 20 years old Swede… Not happening NEXT!!. Det var massor av kommentarer som hennes vänner hade skrivit. De skrev att vi går runt i små bikinisar och att vi är snygga. Men jag förstår inte varför vi svenskar skulle vara dåliga au pairer? Jag tycker inte att vi svenskar är snyggare än några andra. Någon hade kommenterat att de hittat den fulaste bilden på en tjej, som bar en uniform, men även då var hon skitsnygg. Jag tyckte bara det var löjligt av dem, (de är ändå vuxna liksom).

Det säger ju ganska mycket om en person (mamman) om man inte ens tittat i ansökan innan man bestämmer sig. I för sig var det nog inte mig de menade eftersom jag inte är 20 år gammal. Jag räknar inte med att de ringer mig, knappast, om de inte ens ringer 20 åringen från Sverige så ringer de inte till mig.

Blir ganska irriterad på folk som inte tänker sig för, att matchas är ganska känsligt och jag tycker att man borde vara mer uppmärksam på hur och var man skriver saker och ting. Detta som jag skriver nu, det kommer aldrig att komma till USA och jag har inte heller pekat på någon speciell.

Jag får väl helt enkelt vänta och se om familjen hö r av sig, vilket jag inte tror att de gör. Jag hoppas på någon annan familj. Men just nu vet jag inte om jag kommer välja dem ändå även om ringer. Jag var så pepp i början och sedan ser man deras riktiga ”jag”. Synd att det är så svårt att se om en familj är rätt i ansökan, den är så hilma tillgjord ibland. Jag funderar på att ringa och bli borttagen från den familjen så att jag inte ligger och spiller tid, det finns säkert många andra trevliga familjer där ute.

Uppdaterar när det händer mera! Adios!